Senaste inläggen

Av Catja Lindeblad - 21 januari 2018 18:19

Året första inlägg 2018

Kan detta året månne bli bättre än förra tro??

 

Det började lite sisådär kan jag säga när min sons farmor blev akut dålig, livet är skört och det kan gå hiskeligt fort från lite krasslig till skarpt läge

 

Det verkar som läget är stabilare nu och det är jag glad över får hålla tummarna att det fortsätter så..


2017 slutade som vanligt med att jag överdramatiserade ;-) Walle tog saken i egna händer och fixade det hela helt ok

Det var det här med raketer, förra året igen blev ju Walle skrämd och tyckte det här med raketer var ett skit så jag hade en viss bävan för årets avslut,  jag planerade och organiserade så att jag skulle vara förberedd upp till tänderna jag var helt på det klara med att Walle och jag skulle fira in det nya året på dass, jag till och med städade där inne ;-) och bäddade så fint och satte in radio osv 15 minuter innan gick vi in där, nu hade alla smällglada dårar redan smällt som om det var sista gången i livet dvs oavbrutet sen klockan 17 och inne var Walle rätt cool men ändå gick vi in till vårt lilla krypin för jag ville inte riskera att han skulle bli för uppjagad

 

Där inne på dass DÄR blev han så uppjagad och flåsade och öppnade dörren själv och gick ut o vi firade nyårsafton med mycket Waltergodis i vardagsrummet precis som alla normala människor och det gick hur bra som helst ;-)

 

Inget hade jag att skåla med förutom en pepsi cola men ändå hade jag en mycket bättre magkänsla för detta året än jag hade för förra så vi hoppas att detta år bjuder på lite mer trevligheter

 

Vi har tagit första steget in i vår utbildning Walle och jag och här känner jag att jag måste ha lite mer disciplin (på mig alltså) när det är distans utbildning måste man helt klart ha fokus på ett helt annat sätt nu först är det litteratur studier och första boken är intressant men ack va svårt jag hade för att komma igång, nu har jag i alla fall börjat svara på frågorna som tillhörde boken och nästa bok ska jag göra på ett helt annat sätt, 1/2 ska den första uppgiften vara inne måtte jag hålla deadline taskigt läge att blåsa första uppgiften..

 

Det är märkligt men jag skyller helt o hållet på den jäkla mobilen förr läste jag böcker oavbrutet nu bläddrar jag i mobilen innan jag somnar, det var bättre förr..

 

För övrigt är det det dimmigt gråmulet och alldeles för lite snö sonen däremot har det varmt o gott men i rättvisans namn en hel del regn men det är varmt regn i alla fall

 

Så välkommen 2018 må det bli ett bra år!


Tjingeling!



Av Catja Lindeblad - 26 december 2017 16:00

Då var det klart då..Julen  

Denna julen arbetade jag och förträngde ALLT om tomtegröt o sill och julklappar

 

Fast vi tjuvstartade julen på torsdagen så det blev allt det där ändå och min julklapp blev jag väldigt glad åt, älskar korgar med diverse gott i och nu var korgen dessutom handgjord så det var ju lite extra tyckte jag..

 

Tror att Liam blev nöjd och även dom andra två..  

Walle fick ovanligt lite i år av mig och jag skyller på tiden eller nåt, som kompensation ska vi gå till Zoo giganten han och jag och det blir fritt val på vissa grejer iallafall

Han behöver nytt sele och halsband som bara är hans eget inte arvegods från Vince

 

Första julen utan Vince och jag klarade det rätt bra tyckte jag tills NÅT och jag vet inte vad det var som fick mig att bli så jäkla förbaskat ledsen, jag saknar denna dumsnälla hund nåt fruktansvärt och jag blir tokig när jag tänker tillbaka på dom gånger jag blev sur på honom eller inte uppskattade honom på det viset som han verkligen förtjänade, fast då säger klokt folk att det gjorde jag visst, men ändå alltså, det finns saker jag ångrar men det är väl bara mänskligt kan tänka och förmodligen var det likadant med dom andra stjärnorna, jag försöker verkligen tänka på det när jag blir sur på Walle, jag vill inte ångra någonting men det vet jag att det finns saker redan nu som jag ångrar..att jämföra hundarna är ett av dom och en av orsakerna till att jag tänkte  "en hund i taget"

   

Fast jag kan nog tänka mig två hundar på samma gång igen, för sån glädje dom hade av varandra det var fint att se..

 

Men än är det definitivt inte läge, Walle är som två ändå ;-) och Vince är kvar här i sinne och minne

 

En utmaning vi har tagit på oss med viss bävan är vårdhund, det blir inte vårdhundskolan av den enkla anledning att den blivit lite annorlunda från det konceptet "distans" som det varit dom sista åren och jag kände att ta semester så mycket som jag då var tvungen till passar inte denna gången, dessutom är själva namnet sålt och numera i Marieholm så inget fantastiskt Talldungen att hysa in sig i.. Min o Vince kurs var underbar, vi var på plats x antal gånger inhysta i detta fantastiska hotell på Österlen med god mat o trevliga människor med ett stenkast från själva vårdhundskolan, toppenutbildning! Men som sagt denna gång passade det inte..

 

Så jag kollade in "Besök och Terapihund" vi fick besök Walle och jag av chefen själv för detta företag och hon sa "det blir inga problem" hon sa till och med "han är jättefin" ;-) och det är han ju, men "problem" det är ju Walles andra namn ;-) fast egentligen är det på mig allt hänger, så mitt nyårs löfte detta år blir att TRO..Tro på mig själv och Walle, på oss som ett TEAM många andra verkar tro, då vore det väl själve fan om inte jag också ska tro!

 

En uppgift är uppstartad, litteratur studier, även om jag sa att efter helgerna så startar jag, så har jag börjat läsa, den 1/2 ska alla uppgifter vara inskickat, detta första block 1..

 

Hela kursen är distans med mentor, praktik och licensiering som görs på arbetsplats mellan 8 månader och 1 1/2 år tar det..Då HÅLLER VI TUMMARNA nu då!!

 

En annan glädjesprutt är att arbetsgivaren betalar,det gör mig både glad och skräckslagen..det är det här med krav och prestation och det betyder ju då att även min chef tror på oss och då MÅSTE vi ju leverera, prestation,prestation..undrar varför jag har denna ångest, prestation ångest..

 

Walle är rätt cool, han fattar ingenting, han snor mat precis som vanligt och tror hans söta tryne ska rädda situationen och det gör det ju många gånger..jag är svag för dom där ögonen..

 

Men nu banne mig 2018 blir ett år med disciplin för Walle ;-) (tro det;)

 

Fast a andra sidan vad ska vårdtagarna skratta åt annars Walle ÄR Walle..

 

Barnbaciller har man ju hört talas om nu har jag upplevt densamme..Barnbarn är livsfarliga!

En förkylning gled så sakta över till mig från Liam med oanade konsekvenser..det är ett under att jag inte hostat ut lungorna..fy sjutton Barnbarnsbaciller är inte att leka med, flera veckor har jag hostat och än är det inte bra, med andra ord helkasst

Vi får se hur det blir nästa vecka annars får man väl uppsöka expertisen  

Jobba måste jag ju och det är nog där det ligger, att jobba fast man är sjuk, men vem har råd att vara hemma, 2000 riksdaler bara på karensen! Aldrig i livet och i synnerhet över julen ,man hade blivit hackad och malen o för "lite" hosta..oj oj nej nej

 

För övrigt har raket skitet tagit sin början och första hörde vi redan den 1/12 VARFÖR säger jag bara..Hade folk bara smällt på nyårsafton FINE!! Men nu, när ska man veta..

 

Walle tycker inte om det, inte jag heller och efter fadäsen förra året när han kom ur halsbandet när två gäng hjärndöda individer smällde raketer så är jag rädd, räddare än Walle tror jag men vi kör dubbelt detta år, halsband och sele och koppel på bägge och jag försöker verkligen tona ner mig till det yttersta men helst vill jag..ska inte skriva det alls faktiskt men det är inga snälla saker jag vill göra och det känner Walle..

 

Hoppas han klarar nyår och efter nyår och fram till nyår och hoppas jag klarar detsamma utan att flippa fullständigt!


Tjingeling!





Av Catja Lindeblad - 5 december 2017 18:49

Julstöks månaden har börjat och med det menas december,ingen snö i sikte och det lär väl bara komma regn här nere och det är jäkligt trist säger jag bara, ett år gnällde jag väldigt mycket över snöbristen och några veckor senare kom snö i överflöd..man kan ju bara hoppas! (så jag gnäller allt vad jag kan)

 

Har chockat mig själv genom att redan köpt x antal julklappar till Liam, brukar ALDRIG köpa julklappar innan lucia och det mest vanliga brukar vara dan före dan eller till och med dan innan, nåt år tror jag till och med handlade på självaste julafton..;-)

 

Detta år arbetar jag så vi får fira lite tidigare och det är kanske därför julklappshysterin grep tag i mig, annars ska jag försöka glida genom denna jul lugnt o fint, första julen utan Vince..nån adventskalender blev det inte för Walle men väl för Liam, inte som jag tänkt sådär pyssligt med egenhändiga inköpta inslagna paket hängande i nån fiffig anordning, nä där gick jag bet, detta året också  

Men det var i alla fall en kalender med annat än choklad ;-)

 

ljusstakarna kom upp (nästan) i alla rum och jag fick banne mig svept över köksfönsterna också

 

Min gran som jag envisas med att sätta upp kommer inte att sättas upp förrän runt lucia (nån ordning får det vara)

Första SAFFRANS semlan är uppäten (där ser jag förbi ordet semla och koncentrerar mig på SAFFRAN)

 

Det är nog bara vi som är födda där runt 60 talet som nojar över att saker som är tidsbestämda jag menar fastlagsbullar var helt FÖRBJUDET att äta förutom på "fettisdagen" men den här saffrans semlan är bara så jäkla god så vem bryr sig..:-) man är väl gammal nog att skita i sånt traditionsgrejs, alla andra gör ju det

 

Ett dop har vi haft äran att bli bjudna till lilla Felicia Katalin Evelyn ;-) lillasyster till två fina grabbar och jag ser framemot att få köpa lite rosa framöver inte för det är nåt fel på blått absolut inte ;-) sen kan man ju faktiskt köpa vilka färger man vill (läs jag)

   

Liam har dessutom uttryckt en önskan om att få nåt rosa fast han snackar engelska så när jag fråga vad han önskade sig av tomten så ville han ha nåt pink, så är det, han är en modern pojk där sånt där trams med blått till pågar o rosa till flickor är helt förlegat.. Bra där!

   

Fast rosa klänningar där går väl gränsen och då är det ju kul att en flicka har kommit till släkten

     

För övrigt trampar vi på här i regnet det är bara när jag sover min skönhetssömn som solen skiner

                  

Tjingeling!



Av Catja Lindeblad - 18 november 2017 18:15

Hoppsan! Det har minsann redan blivit november utan jag knappt fattat hur det gick till

 

Förstår precis vad min mormor menade när hon sa tiden gick fort,fort

Hinner knappt med att tänka ;-)

 

Det är mycket man fattar när man blir äldre och med MAN menar jag, JAG!

Får sluta med att säga/skriva man..enligt min pappa var det att avsäga sig ansvar för vad "man" säger och gör och det hade han nog rätt i, vem vill ha ansvar??

 

Det kan andra ha, jag vill mest bara flyta runt ;-)

 

November månad, en trist månad, en månad med regn o rusk egentligen har det varit så länge fast när jag kollade foto så såg jag att vi visst har haft en hel del sol också och jag måste ju trots allt tänka positivt ändå trots det trista regniga just nu..

 

Mycket händer nu som jag inte känner mig så positiv inför och det ska mycket till för att vända mina tankar

 

Min bästa arbetskamrat slutar och förhoppningsvis fortsätter vi att vara dom bästa vänner efteråt men sånt vet "man" inte..fast det vet jag, det är upp till mig också och ja, jäklar att jag ska springa ner dörrarna för henne ;-) :-)

 

Det är flera som slutar nu på jobb och det gör att jag får upp ögonen för att det finns andra ställen, vi får se hur allt blir..Nu har jag Walle att ta hänsyn till och han har det ju fint där vi är och det är viktigt, Walle är viktig, han måste få vara med i allt vad jag gör  

8 månader är det sen sen förra anfallet och jag är glad, men nu börjar jag att vänta, vänta in nästa anfall, så sjukt men förmodligen helt normalt,jag vet ju att det kommer men jag hoppas på lite tid till..

 

Snart 7 månader har förflutit sen Vince dog och det går ok nu, jag kan tänka på honom utan att bli ledsen (nästan) det är säkert någon som tycker det är knäppt att sörja en hund så, men det skiter jag i..jag märktes sist när vi var ute med hundgänget att det blev tyst när jag sa att det var 6 månader sen han dog men jag vill inte det ska bli tyst, jag vill alltid komma ihåg Vince, han var min bättre halva och han kommer alltid att vara med mig precis som dom andra är, alltid..

 

Om Walle kommer att klara av att bli vårdhund står skrivet i stjärnorna, nu tycker jag han går konstigt vilket jag tyckt ett bra tag och det måste kollas upp, men mentalt måste jag vara mer förberedd..jag har kommit så långt att jag vet var jag ska gå, nu är det bara att lyfta telefon

Känner att ett dåligt besked kan stjälpa hela hölasset så att säga..

 

Snart är det jul och jag jobbar,trist utan tvekan men ibland blir det så, vi får fira jul lite innan eller efter vilket som passar bäst, till nyår är jag ledig och det är bra, då slipper jag ge mig ut och utsätta Walle för diverse idioter som slänger sina raketer lite här och där..  

Det har inte varit nåt smällande än här hemma vad jag hört men i Husie där jäklar där smäller dom och Walle tycker inte det är kul men han går vid min sida utan att få allt för mycket panik, lite lätt hukande med huvudet men ingen panikrusning och det är ju bra..

 

Är så jäkla trött på folk som skiter i andra människor o inte kan visa nån hänsyn, men det ligger i tiden "skit i andra" jag har ju svårt att hålla truten men jag får passa mig, det finns STORA idioter och småglina är dom värsta

 

Nu kan man (jag) också undra var alla # är när det rapporteras om gruppvåldtäkter och andra hemskheter, det är rätt tyst då men en klapp på rumpan då blir det metoo för hela slanten, inte för jag vill förringa andra kvinnors upplevelser men lite har det gått överstyr och hur var det med oskyldig till motsatsen bevisad och VARFÖR visar dom inte ansiktena på de personer som var misstänkta för en överfallsvåldtäkt härom dagen..Timell blev ju både hackad o malen innan och hela DEN historian är knepig enligt min mening

 

Nåväl jag är gammal och gaggig men vad ÄR sexuella trakasserier egentligen??

 

Sen har jag jäkligt svårt att förstå att man kan kan arbeta tillsammans med en människa som har våldtagit en och skratta och verka helt obesvärad,nä jag fattar inte, hade någon försökt sig på det i en badtunna fullt med andra folk ja, jag hade inte hållit käften om jag säger så..

 

Men vi är olika och vill man bli känd och fortsätta med sin inspelning så får man hålla god min eller?? Nä på den!

 

Men jag har inte blivit utsatt enligt min mening i alla fall och ska väl hålla truten..

 

För övrigt ska hundgänget utökas med en leonberger, en tösa bit vid namn Vilja (Doris,Disa) Disa är det jag tänkte direkt när jag fick bilden framför mig, hon var en Disa, utan tvekan men den blivande ägaren tyckte Doris och så får det ju bli..Dante o Doris det är väl bra det med ;-)

   

Tjingeling!











Av Catja Lindeblad - 25 oktober 2017 18:06

Det är väl bara att gilla läget med regn,regn,regn..eller inte

Min favorit månad har nog regnat bort för inte brukar väl oktober vara på detta viset??

 

Har saknat Vince extra mycket dessa veckor, hösten var vår tid, det är Walters tid också förvisso för vad är vackrare än en setter med höstens vackra färger bakom!?

 

Men Walle har inte det lugnet som Vince hade, vi kan inte sätta oss i en backe och dofta in alla mustiga dofter från marken för Walle är på G  han vill FÖLJA alla dofter  

Det kommer nog, men som det är nu så steppar han och pröva att dricka kaffe med en steppande setter i koppel ;-) jag känner mig rätt gnällig ibland och orättvis mot Walle, för han är faktiskt underbar,det ÄR han, bara så annorlunda..eller vanlig,det var Vince som var annorlunda, för tänker jag tillbaka så blev dom andra precis som Vince (nästan) när dom var runt 3-4 år dom mognar sent dom röda ;-) Vince var så redan från början, lugn och eftertänksam..  


Hösten är min tid men denna hösten har haft några gupp på vägen  

Vi förlorade Britt, Britt var min systers svärmor, min svågers mor, min motståndare i julspelet och en hejare på att berätta fräckisar  

Första gången jag träffade Britt fick jag nästan hicka av förskräckelse, jag tror till och med min son rodnade och han brukar inte rodna men fräckisarna var riktiga fräckisar och då på den tiden var jag inte den som var den ;-) men ändå hickade jag ;-)

Hon var härlig Britt, jag gillade henne och efter mamma gick bort var hon där på jular, födelsedagskalas osv

Hon snodde alla paket vid julklappsspelen och hon skämdes inte ett dugg, det var ren och skär kamp mellan oss..jag kommer att sakna henne och jag är glad att jag träffade henne en månad innan hon dog

Vila i frid Britt

 

En ny stol ska beställas enl chefen och det som gjorde det var nog att det "plingade" jag har alltså varit sjuk mer än 5 gånger! det har inte hänt på 39 år!  

Fantastiskt egentligen, jag har hållit mig till en 3-4 gånger per år och inte ens det.. men detta år har mitt knä knäckt mig och det blev sk rehab samtal, inte var det så mycket till samtal jag sa om knät och chefen sa "då skriver jag det" och sen sa hon att hon inte förstod att den stolen kunde vara dåligt för enhetschefen sitter i den och tycker den är bra, till det kunde jag inte svara, jag och många med mig tycker den är hemsk..stackars enhetschef säger jag bara!

 

Naturligtvis är det inte bara den som gör mitt knä kasst, jag kan inte sitta i nån stol utan att få ont i knät men att sitta still i 1 1/2 timme då jäklar behöver man en bra stol och ingen stol där det är typ en halvmeter (lite överdrivet) från sitsen till knävecket..    min rumpa får knappt plats och där ryggstödet plötsligt skjuter fram en så man nästan hamnar på golvet, det är heller inte bara jag, varenda en man pratar med tycker denna jäkla stol är hemsk..så nu kanske, tack vare det "plingade" så får vi en stol som man kan sitta på utan att få jäkla ont!

 

Denna vecka får jag bara se Liam på face time ;-) förkyld och kräkts och har man redan varit sjuk 5 gånger får man ju passa sig

 

Förhoppningsvis ses vi nästa vecka, fast kanske är jag immun mot barnbaciller för när jag passade honom när han hade feber blev jag inte det minsta sjuk ,men så är det det här med kräkningar det får ju mig att hoppa bakåt fort som attan ;-)

 

För övrigt går allt sin gilla gång och jag retar mig på allt som skrivs både här och där men det får jag ta en annan gång..

 

Tjingeling!



Av Catja Lindeblad - 10 oktober 2017 16:56

Det här med flexikoppel är det inte många som hanterar och ändå är det många som har det..   jag har också någonstans i gömmorna, hade det ibland på Vince när jag inte kunde släppa och jag var i nån skog som jag inte visste var vägen var om han mot förmodan skulle få för sig och hasta efter nåt, har inte ens tänkt tanken att använda på Walle, han vill nämligen hasta efter ALLT och han är så mycket starkare än Vince var

 

Men som skrivet, många har och många är också gångerna jag har dessa hundar gläfsande vid vristen och en matte/husse som ropar långt där borta "han är snäll" vill verkligen skita i dom orden, blir så trött på det och verkligen nån gång kommer jag vråla tillbaka "men det är INTE min" Tyvärr är det väl ingen som tror mig..   men jag undrar är dom inte rädda om SINA hundar, det finns sura hundar, det finns också bilar som körs av fartdårar och har man hunden så långt ifrån sig finns knappt tid o möjlighet att hala in sin hund, Nä, jag fattar inte..

 

Mina semesterdagar och ledighet är snart till ända och som vanligt har jag inte hunnit med det jag så glatt planerade

Hopplös är bara förnamnet..

 

Kanske finns det nån kurs för alla oss som är oförmögna att komma till skott?? Please skicka meddelande!  

Hade tänkt sortera ut allt skit som jag samlat på mig och tro mig det är en del, men på något sätt kommer jag inte längre än till köket ;O

 

Sen skulle jag träna, mycket, alltså med Walter, lite blev det men där fick jag skylla på regnet att det inte blev mer, vilken annan normal person hade då känts sig manad att ta till städ o dylikt inomhus men si icke jag..   jag blev så trött av allt regnandet att jag tog tillfället i akt att sträcka ut min lekamen på sängen x flera och titta på film, Walle sträckte också ut sin lekamen så det gick väl ingen nöd på honom dessutom hatar han regn om vi inte går i fasanskogen förstås, då kvittar allt..

 

Träna inomhus kan man förstås göra och det gjorde vi, men det är utomhus vi måste lägga fokus på!  STÖRNINGSTRÄNING, han skiter väl i mig när det finns annat kul på gång, ibland känns det rätt hopplöst, men så tänker jag på Vince, han blev rätt bra till slut när det gällde störning ja, allt annat också och om honom fick jag höra "men ni har ingen kontakt" dom där första kurserna vi hade, men jisses va bra kontakt vi fick Vince och jag!

 

Walle har mer jakt i sig än Vince men vi ska väl klara av det vi också..

 

Walle har nu klarat 6 månader utan anfall, vågar man hoppas på ett par månader till tro??

Det har ju gått så här: 8 veckor, 11 veckor, 15 veckor, 6 månader och nu 6 månader och två veckor, hans prover ligger bra så det är väl bara att sluta tänka på det och "go with the flow"..eller nåt

 

Kanelbullens dag har varit och det är ju himla gott så då smög jag ner och köpte ett gäng (ska ju inte;) för att inte få alldeles för dåligt samvete så passade det ju himla bra att jag träffade Liam med familj ;-) man måste ju ha kaka med!

 

Liam var väl inte över sig att käka kanelbulle tyckte nog han mest koncentrerade sig på pärlsockret ;-)

 

Tiden går så fort och varje gång jag träffar denna lille man så är det nåt nytt som tillkommit.. goaste påg!

 

I morgon är det möte på jobb och man får väl gilla läget trots allt har våra möten minimerats, så klaga kan man väl inte!?  Jo men visst klaga skall jag, på stolen som faktiskt gått sönder, sist jag satt i den åkte ryggstödet fram med en förfärlig knall och det var nära jag hamnade utanför sitsen så nu är den sönder på riktigt och då får vi ju ha en ny..eller inte, men klaga skall jag..

 

För övrigt funderar jag allvarligt på att gå ur FB dessa jävla videosnuttar med hemska människor som skadar djur, klarar det inte!  

Tänk så mycket tid jag hade fått till att städa och träna hund.. jag hade kanske till och med hunnit mer än till bara köket!

 

Tjingeling!



Av Catja Lindeblad - 7 oktober 2017 17:54

Oktober månad, min absoluta favorit månad..


Tog semester två nätter för att riktigt njuta, fick telefonsamtal, den bästa av dom bästa har gått bort, en kollega, en underbar människa och jag kan säga att jag aldrig träffat en snällare människa..

 

Kom ihåg första gången jag träffade honom det var när jag gick bredvid på dagen och jag anmälde mig frivilligt till att duscha en person som var sk svår..men jag, jag var ju duschandets drottning, det var ju inte någon jag misslyckats med när jag jobbade på demens teamet, jag klarade ALLA..jag klarade denna person också, själva duschen, men sen fick personen brått, Samba hade erbjudit sig att hjälpa till innan men självsäker som jag var, tackade jag nej..men sen strulade det till sig när personen gick iväg och inga kläder och det var inte läge att stoppa personen, då dök Samba upp och hjälpte mig med samma omtanke som han alltid visade vid varje tillfälle under alla år vi jobbade tillsammans, han jobbade dag och jag natt och det var många gånger han stannade kvar för att hjälpa oss


Vincent älskade honom och han älskade Vince kommer ihåg alla gånger han slängde kepsen på golvet för Vince tyckte det var liiite läskigt med keps, det var efter Vince och jag blev attackerade av stenkastande ungdomar och Vince tyckte killar var läskiga men Samba kastade keps och solglasögon och allt som kunde göra Vince osäker och ibland la han sig på golvet allt för Vince och kan man annat än älska en människa som gör så??



Vince älskade massage på sin onda rygg och Samba kunde stå hur länge som helst och massera o massera


Denna underbara människa finns inte mer och det gör ont och det är orättvist

I fredags var jag och många fler och tog förväl av honom..


En speciell upplevelse för mig som aldrig upplevt en begravning i en moske'

Vila i frid fina Samba och jag hoppas att du och Vince springer på varandra!

 

-------------------------------------------------------------------------------





Av Catja Lindeblad - 28 september 2017 09:40

Så gick det ett par veckor igen, det är väl bara att gilla läget att man är hopplös ;-)  

En ny kamera är inköpt och lite har det väl sprätt till i kamera nerven men bara lite och trots att det har gått några veckor sen inköpet har jag inte kollat genom alla finesser..

Walle är inte sådär villig till att posera som Vincent var..

 

En sak har jag lyckats med i alla fall det är att säga (högt) att Vincent är död inte bara "han finns inte mer" han har gått bort" "Han blev sämre" utan rätt och slätt använt den rätta benämningen DÖD..

Finns säkert många där ute som läser och tycker att det är "bara" en hund eller "nu räcker det väl" men att förlora Vince var som att ta bort min stöttepelare i livet, en bit av mig försvann när han dog

 

Naturligtvis går det lättare nu, jag gråter inte varje gång jag ser hans koppel eller om jag påminns om nåt han gjorde

 

Däremot gjorde Walter nåt häromdagen, en rörelse med huvudet som Vince alltid gjorde och som jag aldrig sett W göra innan och då blev det förstås skarp läge, annars går det ok jag saknar honom men det är under kontroll hyfsat åtminstone och som sagt jag kunde säga till personen som frågade rakt ut som det var och jag klarade det..

 

Mitt knä har gjort mig galen istället och jag vet knappt vad som är värst, lipande eller galen eller ett kombo av dessa tillstånd

 

Artros är inte kul alltså och ännu mindre kul är det att trilla handlöst ner på asfalt med speciellt det onda knät först, allra först retade jag mig tossig på att mina nyköpta jeans blev trasiga sen kom insikten att det faktiskt var mitt redan onda knä som fick sig en duvning

Nåväl det kunde gått värre mycket värre  

Det som gör mig lite bekymrad var att jag vet inte varför jag trillade, det var inte Walles fel, inte heller snubblade jag över nåt, jag bara gick sen trillade jag..att sen det faktum att man är som gele klump utan kraft och styrsel i kroppen gör en ju inte mindre bekymrad, borta är dom dagarna när man (hyfsat) elegant klarade sig från att falla med en tjusig piruett

 

Tänker på när jag för typ 1000 år sen cyklade på is hala gator (heltokigt) och fick rejäl sladd mitt i gatan med bilar både bak o fram och mitt i mellan och vi (cykeln och jag ;-) gjorde en fantastisk dans mitt ute på gatan men jag trillade aldrig och efter uträttad dans applåderade flertalet i sina bilar..hade det hänt i dag hade jag slagit ihjäl mig sanna mina ord!

 

Det är nu min favorit månad och för att fira detta har jag tagit några dagars semester förmodligen kommer det att regna eftersom jag har sån tur med allting nuförtiden, men det skiter jag i härligt med ledigt!!

 

Saknar verkligen tiden när jag bara jobbade 67% fast det är klart, hann inte med vad jag skulle ändå ;-)

 

Walle har varit magsjuk och vi fick vandra den upptrampade stigen till kliniken för lite dropp och provtagning han var rejält dålig och varken åt eller drack.. nästan två kg gick han ner och han var tunn innan och efter denna pärs såg han ut som ett benrangel men nu är ordningen återställd och han stjäl allas mat igen  

En liten glad överraskning blev det när jag fick räkningen jag var redan inne i en period så det blev bara 700 riksdaler att betala, allting är ju relativt förstås men luttrad som jag är allt under en tusenlapp  jäkligt billigt!

 

Förmodligen hade han ätit nåt eller så var det den där urgulliga berner sennen valpen som Walle hånglade med några dagar innan för ägaren frågade mig EFTER hånglet om valpar kunde reagera med dålig mage när dom ömsade tänder och JA det kan dom men då sa hon: "för han JÄTTEMYCKET diarre"  då drog jag öronen åt mig och Walle,  så kanske en bacill från valpen till Walle, träffar jag henne igen begär jag skadestånd ;-)

 

Det jag var mest rädd under tiden han var sjuk var att han skulle få ett anfall, tror banne mig det hade gått åt helvete då

 

Det är idag 6 månader sen förra anfallet så nu går man lite på tårna kommer det ett nu eller ska det gå nån månad till?? Jag vill inte att det kommer såklart, men håller det sig med ett anfall i halvåret så får man väl vara nöjd, men vi kanske kör det dubbla nu, hoppas kan man ju alltid!

 

Liam har fått höstblåsor, hade inte en aning om vad det var.. Tredagars feber fanns på min tid, tänk att denna fina årstid ska ha sånt skit, hoppas snart blåsorna försvinner så dom är borta när jag kommer, så vi kan pussas ;-)

 

Rävskogen har tyvärr försvunnit från listan över favorit platser, sist jag var där kom från ingenstans en svart amstaff/pitbull lös uppe på slänten ingen ägare i sikte och han styrde sin nos mot oss, jag lyckades hålla mig lugn, konstigt nog men jag kände och jag visste att börja hojta nu kan sluta med förskräckelse   och sen susade det så mycket i mina öron så bara att hålla mig i upprätt ställning tog all kraft..hunden kom med stela ben fram till Walle som visade underläge men det är ju inte alltid det hjälper med denna typ av hund (sorry alla amstaff älskare) jag stod och nynnade en låt mest för att hålla mig lugn och förmodligen gillade han låten eller inte för han gick bort och pinkade bara för att visa detta ställe är MITT.. då flimrade för mina ögon, precis DÅ dök ägaren upp och han var ägaren av alla mina fördomar så susningarna avtog inte precis, men han var full av ursäkter "han är snäll" koppla honom är du hygglig sa jag har inget koppel svarade han..nähä och så gick vi med stela ben förmodligen stelare ben än amstaffen jag nynnade fortfarande på låten tills vi kom ut ur skogen.. Fy fan säger jag bara, så rädd jag var, så tyvärr ingen rävskog för oss mer :-(

 

I mitt område finns det en 6 månaders amstaff som rymmer från ägaren, tre gånger har han stuckit efter W och än så länge är jag inte rädd men sen när han blir äldre om man nu har så dålig kontroll nu usch!

 

Sen har vi killen med tre rottisar på området där hundarna också är på rymmen lite då och då, han mötte jag med alla tre och jag säger lite skämtsamt "du kan väl hålla dom" när vi passerar och det vet jag nu att jag ska hålla truten.. ALLA tre svarade direkt med ett avgrundsvrål och gick efter oss, jag svepte med Walle och hoppades att min ända inte skulle få hundbett x3 men han lyckades hålla igen dom..

 

Sen häromdagen mötte vi späd tjej med en av dessa rottisar åtminstone tror jag att det var så, hunden var lös och bar på en mindre stock, hon kopplar och vi passerar, vi säger "hej" och det räcker, han svarar direkt och hon hade det inte lätt att hålla igen honom..så vad är det för hundar folk har???

 

Nä jag säger det igen man får fasiken beväpna sig med "nåt" när man går ut, det är tuffa tider

 

För övrigt skiner solen idag så vi får väl ta oss ut på tur egentligen borde jag städa men det kan jag göra en regnig dag eller nåt

 

Tjingeling!




Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

vincentsetter


Skapa flashcards