Denna månad har det sannerligen inte varit många inlägg och därför är det väl bäst denna sista dag denna månad på självaste VALBORG författa ihop något..

Vincent knutor visade sig vara fett och det var en STOR lättnad, lungröntgen visade då inget heller utom spondylos på ryggraden och det var väl nytt för mig, för på djursjukhuset förra året när han fick sitt rejäla nackspärr sa dom artros förändringar, så vi får se om jag missuppfattat eller han nu har både och, det kan då förklara hans ändrade beteende en del..

Walter fick ett anfall två dagar efter 6 månaders dagen (anfallsfritt) och det var såklart jäkligt trist, men sex månader är trots allt sex månader och jag är glad för det, en annan intressant del var att jag efter att ha läst något inlägg i min grupp ep hundar fick till mig att taktil beröring hjälpt några att dels stoppa anfall och dels göra dom kortare, så när Walle väckte mig på morgonen med att försöka kräkas var inte tanken vare sig på ep eller taktil, jag ville bara få ner honom från sängen så han inte spydde där så jag "puttade" och följde med honom ner från sängen då jag såg att det var ett anfall på gång, fortsatte hålla honom och stryka i ett bestämt mönster över kroppen, det blev inte ett så våldsamt anfall som det brukar och det var hyfsat fort över, det intressanta var att dels luktade det inte som det brukar göra efter ett anfall ej heller kissade han på sig vilket måste betyda att han inte var helt väck som han brukar vara, nu kanske detta var en tillfällighet och det är inte så att jag önskar att han ska få ett till men om det blir likadant nästa gång då kan man ju tänka sig att detta faktiskt hjälper..

Dagen efter W hade fått sitt anfall vrider Vince nacken igen och naturligtvis en sen fredag eftermiddag, tack o lov att min Vetklinik har öppet till 20..

De skrev ut annat smärtstillande och han fick komma ner för laser vid 18:30

På lördag eftermiddag kraschar hans mage big time..Tradolon är inte att leka med, hade det på känn men det är som att välja mellan pest eller kolera..

På söndag vände det, tack o lov ville han dricka så jag gav honom vatten en gång i halvtimmen fram till 02 natten till söndag sen slocknade jag

Sen har vi varit och fått laser beh och sista och femte blir på tisdag sen går vi till vår sjukgymnast och fortsätter där och det är väl lite vad hon säger som gör att jag får tänka igenom och ta något beslut

Det är jävligt svårt det här, han är som vanligt sen låser sig nacken och jag får massera och det släpper, han klarar inte att gå längre sträcker för då bråkar nacken och frågan är: är det tillfälligt, kommer det att bli bra igen eller är det såhär det kommer att bli i fortsättningen??

Sjukgymnasten är bra för hon talar klarspråk och svävar inte på målet och det är just det jag behöver, nån som talar klarspråk..för jag vet att jag kan överdriva när det gäller mina pälsklingar men ibland kan det ju faktiskt vara så att man inte vill se också..jag har tänkt mycket på en gubbe jag brukade snacka med i käglinge han hade en labbe som var gammal dessutom hade hon väldigt svårt att gå, frambenen funkade inte riktigt på henne, det såg väldigt besvärligt ut, vi stod och pratade om just detta när han tar fram bollen och säger "men kolla här så pigg hon är" och gubben studsar bollen och hunden hoppade och ja hon var överlycklig men sen stapplade hon fram,gubben kunde inte se och det är nog det jag är mest rädd för..

Det är förkrossande svårt att ta det där jävla beslutet och bara tanken ger mig andningssvårigheter men ibland kan det vara det vackraste vi gör för dom..

Sätter min tillit till sjukgymnasten och hoppas såklart på det bästa men skulle det vara det motsatta hoppas jag på all kraft jag kan samla ihop inom mig..

Som motvikt till allt elände så träffade jag Liam med familj ;-) och han fick sitt försenade påskägg

Härliga pojke, här vilar inga sorger och man kan bara bli glad!

Nu firar vi valborg lite stillsamt och i morgon får jag ta mig an hundarnas rufs

Kanske blir det liiite fint väder så trädgården kan få det en trädgård förtjänar, lite omvårdnad, vi får väl se..

Tjingeling

Visserligen har jag tänkt att det kommer att hända, var rätt övertygad om att det var NÄR och inte OM men så hände det då i fredags och livet är inte sig likt längre för jag lyssnar inte på experterna "var inte rädd" "lev som vanligt"

Klart som fan man blir rädd! En galen person kör en lastbil rakt mot och på människor utan minsta känsla gör han det iskallt..klart som fan man blir rädd!

Leva som vanligt? Ja det är klart en galen människa körandes i käglinge,arrie eller törringelund nä, kanske inte, inte heller i toarp tror jag en mordgalen människa kommer körandes och det är mitt vanliga liv så det får jag fortsätta med, i nån skogsglänta nånstans är man väl hyfsat säker från vidriga människor som tar livet av andra, med vilken rätt gör man så? Religion,kultur,koranen?? Fy fan en gång till!

Ny mobil blev det inte denna gången heller, kände ingen större lust att ge mig till Emporia..DET stället är nog med på listan på ev mål..men vem bryr sig om nån ny mobil, jag var inte och flanerade i Stockholm och riskerade livet ingen av mina nära och kära heller, men jag vet några som var det, därför är det ingen större panik med nån ny mobil, den gamle funkar lite till..  

Förmodligen kommer jag att ge mig ut till de större ställena igen, tills nästa gång det händer, för händer, det gör det, här också..

Livet har blivit annorlunda nu..

Tänker mycket på mitt barnbarn som ska växa upp i detta och jag blir så ledsen

Det händer alldeles för mycket skit i hela världen, ofattbara grymheter..

Som jag har sagt innan, människan är det största rovdjuret

Hade man då kunnat förhindra detta och nu kanske jag är riktigt naiv men till viss mån tror jag det

Sverige skulle varit tuffare..

I tisdags var jag och kollade upp Vincents knuta, den andra som satt lite längre upp i armhålan var mer som en svullnad tyckte jag men när veterinären rakade så såg man det tydligt, en till knuta..  

Han var så duktig Vince och låg alldeles stilla med medans nålen hittade vätska att suga ut, många prover blev det och dom "bästa" skickades iväg i onsdags, ungefär två veckor tar det innan besked

På torsdag ska Vince ta en lungröntgen för att se om det syns något för OM  det är nåt elakt och OM  det är spridning så är det tydligen lungorna det sätter sig på.. jag var som en urvriden disktrasa när vi kom hem efteråt, totalt tom, det tog på krafterna att behärska sig därnere så när vi kom hem gick Vince och jag och la oss tätt intill varandra och jag grät som jag aldrig gråtit förut, min fina älskade Vince

Walter försökte flippa men till sist fattade även han poängen och la sig bredvid oss

Hur i hela friden ska jag palla om det blir ett dåligt resultat? Fast jag måste palla..

Nu tänker jag på orden veterinären sa att hon kunde se lite fettdroppar på glasen och det håller jag fast vid, klart det är fett knutor, nåt annat är ju helt galet fel!!

Både igår och idag har vi varit i käglinge, det är väl det enda stället som vi kan åka buss till, det blir för mycket för ryggen annars att gå fram och tillbaka och sen springa runt där inne också

Han har blivit bättre, det tyckte sjukgymnasten, en klar förbättring sen förra gången och det är toppen men det är slut med dessa långrundor nu för Vince men huvudsaken han kan få springa och hålla koll på fasanerna och sen grodorna så är han nöjd och det ska han få, för springa det måste han och gör vi det under hyfsat ordnade former så går det bra..

Så det är lite trixande just nu för Walle behöver desto mer, idag hade jag tänkt att gå först med Vince och sen gått med Walle till Törringelund för jag vill ju se alla vitsippor men klockan den gick så det blev käglinge idag med bägge

Som grädde på moset träffade vi på surgubbe nr 1

Om man lägger sitt koppel runt grinden så är det en liten hint om att inte gå in utan vänta..det fattade inte denna gubbe utan när jag kom fram runt kullen så var gubbe och hund redan inne..jag förklarade vitsen med kopplet och han tyckte det var det jävligaste han hade hört.. ABONNERA PÅ HAGEN vrålade han och jag får väl erkänna att jag inte var så munter jag heller..

Abonnera var ju lite att ta i,det tar ett par minuter att runda kullen och är det då nån som väntar går jag ju bort där ,det brukar funka fint, dom flesta gör så och att jag la kopplet runt grinden är för jag vill veta vem som kommer in, finns en del suspekta hundar och det sista jag vill är Vince i ett slagsmål som gör ryggen ännu värre

Försökte förklara för gubben men icke, så tills sist var vi på samma nivå tråkigt nog, gubbtjyv!

Fick även träffat på Henning en 4-årig setter som nog var den första ilskna settern tyvärr, som jag träffat på, de flesta brukar vara mjuka men denna tände på alla cylindrar efter ett sniff på Walle  

Walter såg med rätta förvånad ut och jag tror inte han sände ut nån mordisk signal men det är klart jag kan ha missat det..

Så det har varit en helg med mix av lite av varje och snart är man tillbaks på jobb med viss anspänning, även där är inget sig likt, inte undra på man har magkatarr..

Tjingeling!