Alla inlägg under oktober 2017

Av Catja Lindeblad - 25 oktober 2017 18:06

Det är väl bara att gilla läget med regn,regn,regn..eller inte

Min favorit månad har nog regnat bort för inte brukar väl oktober vara på detta viset??

 

Har saknat Vince extra mycket dessa veckor, hösten var vår tid, det är Walters tid också förvisso för vad är vackrare än en setter med höstens vackra färger bakom!?

 

Men Walle har inte det lugnet som Vince hade, vi kan inte sätta oss i en backe och dofta in alla mustiga dofter från marken för Walle är på G  han vill FÖLJA alla dofter  

Det kommer nog, men som det är nu så steppar han och pröva att dricka kaffe med en steppande setter i koppel ;-) jag känner mig rätt gnällig ibland och orättvis mot Walle, för han är faktiskt underbar,det ÄR han, bara så annorlunda..eller vanlig,det var Vince som var annorlunda, för tänker jag tillbaka så blev dom andra precis som Vince (nästan) när dom var runt 3-4 år dom mognar sent dom röda ;-) Vince var så redan från början, lugn och eftertänksam..  


Hösten är min tid men denna hösten har haft några gupp på vägen  

Vi förlorade Britt, Britt var min systers svärmor, min svågers mor, min motståndare i julspelet och en hejare på att berätta fräckisar  

Första gången jag träffade Britt fick jag nästan hicka av förskräckelse, jag tror till och med min son rodnade och han brukar inte rodna men fräckisarna var riktiga fräckisar och då på den tiden var jag inte den som var den ;-) men ändå hickade jag ;-)

Hon var härlig Britt, jag gillade henne och efter mamma gick bort var hon där på jular, födelsedagskalas osv

Hon snodde alla paket vid julklappsspelen och hon skämdes inte ett dugg, det var ren och skär kamp mellan oss..jag kommer att sakna henne och jag är glad att jag träffade henne en månad innan hon dog

Vila i frid Britt

 

En ny stol ska beställas enl chefen och det som gjorde det var nog att det "plingade" jag har alltså varit sjuk mer än 5 gånger! det har inte hänt på 39 år!  

Fantastiskt egentligen, jag har hållit mig till en 3-4 gånger per år och inte ens det.. men detta år har mitt knä knäckt mig och det blev sk rehab samtal, inte var det så mycket till samtal jag sa om knät och chefen sa "då skriver jag det" och sen sa hon att hon inte förstod att den stolen kunde vara dåligt för enhetschefen sitter i den och tycker den är bra, till det kunde jag inte svara, jag och många med mig tycker den är hemsk..stackars enhetschef säger jag bara!

 

Naturligtvis är det inte bara den som gör mitt knä kasst, jag kan inte sitta i nån stol utan att få ont i knät men att sitta still i 1 1/2 timme då jäklar behöver man en bra stol och ingen stol där det är typ en halvmeter (lite överdrivet) från sitsen till knävecket..    min rumpa får knappt plats och där ryggstödet plötsligt skjuter fram en så man nästan hamnar på golvet, det är heller inte bara jag, varenda en man pratar med tycker denna jäkla stol är hemsk..så nu kanske, tack vare det "plingade" så får vi en stol som man kan sitta på utan att få jäkla ont!

 

Denna vecka får jag bara se Liam på face time ;-) förkyld och kräkts och har man redan varit sjuk 5 gånger får man ju passa sig

 

Förhoppningsvis ses vi nästa vecka, fast kanske är jag immun mot barnbaciller för när jag passade honom när han hade feber blev jag inte det minsta sjuk ,men så är det det här med kräkningar det får ju mig att hoppa bakåt fort som attan ;-)

 

För övrigt går allt sin gilla gång och jag retar mig på allt som skrivs både här och där men det får jag ta en annan gång..

 

Tjingeling!



Av Catja Lindeblad - 10 oktober 2017 16:56

Det här med flexikoppel är det inte många som hanterar och ändå är det många som har det..   jag har också någonstans i gömmorna, hade det ibland på Vince när jag inte kunde släppa och jag var i nån skog som jag inte visste var vägen var om han mot förmodan skulle få för sig och hasta efter nåt, har inte ens tänkt tanken att använda på Walle, han vill nämligen hasta efter ALLT och han är så mycket starkare än Vince var

 

Men som skrivet, många har och många är också gångerna jag har dessa hundar gläfsande vid vristen och en matte/husse som ropar långt där borta "han är snäll" vill verkligen skita i dom orden, blir så trött på det och verkligen nån gång kommer jag vråla tillbaka "men det är INTE min" Tyvärr är det väl ingen som tror mig..   men jag undrar är dom inte rädda om SINA hundar, det finns sura hundar, det finns också bilar som körs av fartdårar och har man hunden så långt ifrån sig finns knappt tid o möjlighet att hala in sin hund, Nä, jag fattar inte..

 

Mina semesterdagar och ledighet är snart till ända och som vanligt har jag inte hunnit med det jag så glatt planerade

Hopplös är bara förnamnet..

 

Kanske finns det nån kurs för alla oss som är oförmögna att komma till skott?? Please skicka meddelande!  

Hade tänkt sortera ut allt skit som jag samlat på mig och tro mig det är en del, men på något sätt kommer jag inte längre än till köket ;O

 

Sen skulle jag träna, mycket, alltså med Walter, lite blev det men där fick jag skylla på regnet att det inte blev mer, vilken annan normal person hade då känts sig manad att ta till städ o dylikt inomhus men si icke jag..   jag blev så trött av allt regnandet att jag tog tillfället i akt att sträcka ut min lekamen på sängen x flera och titta på film, Walle sträckte också ut sin lekamen så det gick väl ingen nöd på honom dessutom hatar han regn om vi inte går i fasanskogen förstås, då kvittar allt..

 

Träna inomhus kan man förstås göra och det gjorde vi, men det är utomhus vi måste lägga fokus på!  STÖRNINGSTRÄNING, han skiter väl i mig när det finns annat kul på gång, ibland känns det rätt hopplöst, men så tänker jag på Vince, han blev rätt bra till slut när det gällde störning ja, allt annat också och om honom fick jag höra "men ni har ingen kontakt" dom där första kurserna vi hade, men jisses va bra kontakt vi fick Vince och jag!

 

Walle har mer jakt i sig än Vince men vi ska väl klara av det vi också..

 

Walle har nu klarat 6 månader utan anfall, vågar man hoppas på ett par månader till tro??

Det har ju gått så här: 8 veckor, 11 veckor, 15 veckor, 6 månader och nu 6 månader och två veckor, hans prover ligger bra så det är väl bara att sluta tänka på det och "go with the flow"..eller nåt

 

Kanelbullens dag har varit och det är ju himla gott så då smög jag ner och köpte ett gäng (ska ju inte;) för att inte få alldeles för dåligt samvete så passade det ju himla bra att jag träffade Liam med familj ;-) man måste ju ha kaka med!

 

Liam var väl inte över sig att käka kanelbulle tyckte nog han mest koncentrerade sig på pärlsockret ;-)

 

Tiden går så fort och varje gång jag träffar denna lille man så är det nåt nytt som tillkommit.. goaste påg!

 

I morgon är det möte på jobb och man får väl gilla läget trots allt har våra möten minimerats, så klaga kan man väl inte!?  Jo men visst klaga skall jag, på stolen som faktiskt gått sönder, sist jag satt i den åkte ryggstödet fram med en förfärlig knall och det var nära jag hamnade utanför sitsen så nu är den sönder på riktigt och då får vi ju ha en ny..eller inte, men klaga skall jag..

 

För övrigt funderar jag allvarligt på att gå ur FB dessa jävla videosnuttar med hemska människor som skadar djur, klarar det inte!  

Tänk så mycket tid jag hade fått till att städa och träna hund.. jag hade kanske till och med hunnit mer än till bara köket!

 

Tjingeling!



Av Catja Lindeblad - 7 oktober 2017 17:54

Oktober månad, min absoluta favorit månad..


Tog semester två nätter för att riktigt njuta, fick telefonsamtal, den bästa av dom bästa har gått bort, en kollega, en underbar människa och jag kan säga att jag aldrig träffat en snällare människa..

 

Kom ihåg första gången jag träffade honom det var när jag gick bredvid på dagen och jag anmälde mig frivilligt till att duscha en person som var sk svår..men jag, jag var ju duschandets drottning, det var ju inte någon jag misslyckats med när jag jobbade på demens teamet, jag klarade ALLA..jag klarade denna person också, själva duschen, men sen fick personen brått, Samba hade erbjudit sig att hjälpa till innan men självsäker som jag var, tackade jag nej..men sen strulade det till sig när personen gick iväg och inga kläder och det var inte läge att stoppa personen, då dök Samba upp och hjälpte mig med samma omtanke som han alltid visade vid varje tillfälle under alla år vi jobbade tillsammans, han jobbade dag och jag natt och det var många gånger han stannade kvar för att hjälpa oss


Vincent älskade honom och han älskade Vince kommer ihåg alla gånger han slängde kepsen på golvet för Vince tyckte det var liiite läskigt med keps, det var efter Vince och jag blev attackerade av stenkastande ungdomar och Vince tyckte killar var läskiga men Samba kastade keps och solglasögon och allt som kunde göra Vince osäker och ibland la han sig på golvet allt för Vince och kan man annat än älska en människa som gör så??



Vince älskade massage på sin onda rygg och Samba kunde stå hur länge som helst och massera o massera


Denna underbara människa finns inte mer och det gör ont och det är orättvist

I fredags var jag och många fler och tog förväl av honom..


En speciell upplevelse för mig som aldrig upplevt en begravning i en moske'

Vila i frid fina Samba och jag hoppas att du och Vince springer på varandra!

 

-------------------------------------------------------------------------------





Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

vincentsetter


Skapa flashcards