Att två väckarklockor kan ringa i 45 minuter utan att jag hör det allra minsta är en gåta..  

Till sist kom jag ut till tvättstugan..för återigen gör jag det där knasiga att boka tvätt tid 07..speciellt knasigt efter ett par nattpass..

En svart katt satt o glodde på mig och jag glömde säga tvi tre gånger..(det ska man säga om man ser en svart katt)

Det var nog därför hela tvättstugan var full av tvätt..i maskin och i torktumlaren

Golvet var dessutom täckt av gegga..och eftersom jag inte fått i mig mitt kaffe och det var jäkligt tidigt..(jag är ingen bra person då) tog jag svarta sopsäckar och öste ner all tvätt och satte dessa utanför dörren..  

Den svarta katten satt fortfarande utanför dörren och plirade mot mig..jag sa tvi sex gånger för att vara på säkra sidan..

Sen tog jag mitt kaffe i mugg och gick ut med Vince och DÅ tänkte jag: människan har kanske blivit sjuk, tappat taggen till tvättstugedörren osv..  

Det minsta man kunde begära var ju ändå att jag torkade den tvätt som var i maskin, (även om det nästan var torrt av att ligga där hela natten) vikt ihop det snyggt och SEN lagt i dom svarta säckarna..  

Kände mig som en stor skit,man kan ju inte alltid förutsätta att folk skiter i saker o ting (även om det händer en del av den varan här)

Så jag bestämde mig för att fixa till det hela när jag kom tillbaka, ta in grejerna igen och torka och vika..katten var borta när gick dit och det var tvätten också..

Så nu har jag ett till minus på karma kontot..:-(

En till gråmulen dag, MEN det är fredag och en ledig fredag och snart stundar det dop för mitt lilla hjärtebarn;-)

Ska hämta hem dop presenten idag och jag hoppas den är färdig så det inte blir nåt kludd..(med tanke på den svarta katten;)  

Ett till dop i november har jag blivit bjuden till och det ser jag framemot..härligt med den nya generationen;-))  

För övrigt ser jag framemot en del härliga lediga dagar, regn eller inte..bara att få rå sin egen tid är guld värd..det är förvisso guld värd att ha ett jobb och bostad också;-)  

Man undrar ju när man hör kollegers barn som inte får chansen att flytta hemifrån trots man har åldern inne med råge,att en av dem fick rådet att flytta till härbärge fick mig att tappa hakan..

Det är tuffa tider och jag tänker en del hur det ska bli för dom små som växer upp nu  

Det är ju inte som när man själv växte upp,tror nog att vi hade den bästa tiden.. man fick lägenhet meddetsamma och jag var väl typ 18 år.. travade upp på Mas och anmälde mina tjänster och ett år senare hade jag fast jobb, ja, det var tider det..;-))

Nu får väl folk vara glada om dom får ut sina ungar innan dom fyllt 30..;-)  

Snart dags för en uppfriskande promenad, det blåser lite grann..japp nu är det höst..     

Tjingeling!