Fyra dagar in på det nya året..

Nyårsafton gick över förväntan, kanske håller han på att bli lomhörd, den gode Vince..;-)  

De allra första 10 minuterna på detta nya friska hoppfulla år tillbringade jag i förrådet (köks förrådet) tillsammans med min gode vän Vince..;-) men det var allt, både före och efter var han ute i köket med alla andra, inte speciellt påverkad av raketerna..det gjorde mig både lättad och glad  

När vi är ute är det förstås en helt annan sak men även då är han betydligt lugnare än förra året..  

Därför blev jag än mer förbannad när ungjäklarna sköt inifrån en trädgård..målet var en rullstolsbunden kvinna med ledsagare och två hundar..hade vi varit snabbare så hade väl jag varit ett huvud kortare och Vince tillbaka på ruta ett dvs. skräckslagen..

Ibland vill man bara göra något alldeles förfärligt..deras föräldrar måste vara så stolta..  

Alla klarade sig..tyvärr ungarna också

Det som gått som en röd tråd detta nyår är alla sönderskjutna skit-tunnor..undra om "han däruppe" försöker berätta något för mig??  

Man kan ju undra när man två dagar in på det nya året, får besked av sonen att det varit inbrott i deras stuga..

 Man får förstås vara tacksam att dom inte på pin kiv sabbade därinne,för nåt av värde var där ju inte och det borde dom ju fatta.. en igenbommad sommarstuga, men det räcker ju till att de fördärvade glaspartiet till ute rummet osv..vände upp o ner på grejer gjorde dom också..det där med mitt och ditt är svårt för en del..

Men det kunde varit värre,det kunde det...

Men ribban för 2015 är satt..undrar just vad som kommer härnäst..:-(  

Återbesöket för Vince gick bra, vi fick godkänt denna gång, det finns ett lite märke kvar och jag tror där sitter ett stygn kvar och irriterar men det sitter så det går inte att ta..förhoppningsvis försvinner det av sig själv..  

Vi fick iallafall klartecken med våra rundor igen.. tack o lov för det, en vecka till och jag hade sprängt viktvallarna..  

Vi drog till Käglinge och det var ett härligt väder där solen kämpade sig igenom molnen, ja, det var en härlig tur sanna mina ord!  

Träffade på söta ponny gänget, de dök upp ur tomma intet..tur Vince inte bryr sig om söta ponnyhästar..ja han bryr sig inte om hästar överhuvudtaget..;-)  

Nu hoppas vi på det bästa så det inte blir fler bakslag..hoppas kan man ju..  

Tjingeling!