Mitt liv som enarmad har väl gått över förväntad och jag har fixat att gå ut med bägge hundarna på en och samma gång, stor hjälp har jag av hundförarbältet som sitter stadigt runt magen..nån större variation på rastningsställena har det förstås inte varit för jag har väl känt att ge mig ut på större äventyr typ skogen osv skulle bli för mycket

Så jag är tacksam över de inhägnade hagarna på nerlagda 4H gården, där kan Walle flippa bäst han vill och det vill han, att han behöver mer än detta visar han ju genom att flippa inomhus också, men det är bara att gilla läget och lite passivitet är bara bra för honom, lite träning blir det ju och eftersom jag tycker att nån nytta vill jag ha av honom så fick han hjälpa mig att ta av jacka och tröja, gick riktigt bra faktiskt, det finns hopp även för W..(bevis kommer senare;)

Det jag har tänkt mycket på när man är ute med jyckarna är folks hälsningstvång, för det mesta har det hänt mig till och från jobb där folk i princip galopperat ikapp mig för att hundarna ska få hälsa och jag VILL INTE!!

Här hemma har jag varit förskonad tills nu..igår kom en gubbe med bestämda steg mot mig med två små hundar, jag hade lite bry för att få Walle på andra tankar och då tänker man ju att om man ser en person stå och kämpa med bandage runt handen o  två koppel med tillhörande hundar så fortsätter man ju inte mot den personen så tänker ju jag men så tänker inte alla, åtminstone inte denna gubbe..

Dom får gärna hälsa gastade han en bit ifrån mig, NÄ svarade jag och gjorde mödan att förklara hur jag tänkte och påpekade mitt handikapp om han nu var lika skumögd som jag, sånt vet man ju inte..

Men se det gick inte hem hos denna gubbe för han hade minsann haft hundar i hela sitt liv och hälsa i koppel fick dom men inte leka i koppel..så där fick jag och att jag tyckte annorlunda det sket väl gubben i..

Nu hörde även Wallte att det var fara på färde så jag fick med honom snyggt o fint därifrån..hörde gubben muttra att han minsann haft hundar i hela sitt liv och flicksnärtor minsann inte..sen hörde jag inte mer, det stannade liksom där vid flicksnärtor!

TACK snälla gubbe! Bara därför ska jag släppa loss Walter på dina små vovvar nästa gång så dom får hälsa om det är det du längtar efter, det är nämligen så LÄNGESEN  nån kallade mig för flicksnärta och jag tror faktiskt det bara skilde ett par år eller så mellan oss typ 4..

Läste nånstans att för att slippa dessa efterhängsna hundägare så sa en person att hennes hundar hade nåt smittsamt och då var det inget att diskutera..får väl börja med det..

Att jag inte skulle få vara ensam om att vara "sjuk" gjorde W klart för mig förra helgen då han efter två dagar med lös avf satte ett utropstecken med blodig avf på tisdag morgon och det blev ett akut besök hos dem vi trampat till så många gånger..o nu till jul o allt :-(

Förhöjda värden på bukspottkörteln och parasiter i avf provet jo, jo det är jämna plågor och jag river mitt hår

När jag sa att han ätit mycket kaninlortar så visste dom direkt och det stämde ju också, att man upptäckte förhöjda värden på bukspottkörteln får väl anses som en bonus då, för det var i tidigt skede och han hade inte hunnit bli sådär knall dålig som dom kan bli av det, så på det hela taget är jag tacksam kunde varit mycket värre

Nu blir det en fettsnål jul för Walter och foderbyte och antibiotika och check igen om en månad och då får man hoppas att det varit nåt tillfälligt och inte en biverkning från hans EP medicin!

Men vi håller modet uppe (har inte fått räkningen än) och hoppas på en glädjefylld jul med nån julklapp att dela ut..

Min tanke om dom obligatoriska julkorten får nog läggas på is för det var ju jäkelen vad Walter kan trilskas..

För övrigt tycker jag jäkligt synd om dom som på riktigt är handikappade och inte har styrkan i sina händer, det är det här med förpackningar och att behöva "såga" upp julmust korken det säger ju allt!

Tjingeling!