En extra dag denna månad är ju inte fel, att den dessutom är en ledig sådan är ännu bättre..  

Två nätter arbetade och fredag morgon var W om möjligt ännu mer på G

Att sitta och ge rapport med en hund som gnager på en är inte det ultimata, men jag borde fattat, sett signalerna för det var precis samma som de sista gångerna innan anfall

Men W är ju oftast på topp och är överallt och ingenstans så jag tänkte inte

På väg hem precis vid busshållplatsen kräks han, ett par gånger men just då blir det inte mer, jag tar beslutet att gå ner till jägersro i fall att..

I höjd med medborgarkontoret börjar det, som om han satt i halsen och huvudet börjar skaka, lite fradga och det pågick 1 minut max, sen var det över och han tittade på mig och vi fortsatte att gå..han föll inte och han var inte påverkad efteråt

Den enda som var påverkad var jag själv..men ett faktum var att vi INTE kunde gå hem så jag tog ett djupt andetag och hoppade på bussen, jag klarade mig ungefär två hållplatser från bostaden sen tog det över och vi hoppade av..

Vet inte varför men det är en stor fasa att han ska få ett riktigt anfall på bussen eller tåget

I stället för att tänka "fint han fick bara ett litet anfall" tänker jag: "när kommer det stora"??!? och på den nivån ligger jag HELA tiden

Det är kanske inte konstigt att W är stressad när jag är det

Efter W kom hem från sjukhuset har det varit extra allt med honom, han är uppjagad, antingen är det Fenemal som gör det eller att vi även har haft gamla medicinen också och sakta fasat ut den, imorgon har han bara Fenemal

Har läst i gruppen för EP hundar att en del reagerat så på Fenemal

Eller så är det sjukdomen som gör honom sån och då i kombo med alla sprittande hormoner och då naturligtvis en matte som ständigt är på tårna..

Det är inte lätt och en av veterinärerna jag pratade med sist sa "det får inte bli en belastning"

Men vad är då en belastning? Att ha ångest när man lämnar för att gå och handla, att ha ångest när man åker nånstans tillsammans med W, att ha ångest när vi är på tur långt ut i skogen för OM det händer där och anfallet inte går över vem hjälper oss då? Jag skulle tro att det är extra jobbigt eftersom jag har ett stort kontrollbehov och här har jag noll kontroll

Men vi måste ju leva, Walter måste få vara hund och göra allt det där som hundar gör..jag gick ner och handlade i fredags kväll, jag åkte iväg på lördagen och handlade några böcker till Liam, det gick bra, det kändes ok, jag lyckades tänka bort oron

Den största belastningen är jag själv, jag MÅSTE tänka NU och inte SEN eller OM..för det är han värd min Walter!

På söndag åkte vi tåg hem till Liam och det är ju det som gör mig förundrad, vi har åkt tåg o buss sen han var 4 månader och det är NU han gnäller, inte kan sitta still så som sagt antingen är det tabletterna eller så är det hjärnan som blixtrar till hela tiden..  

Förmodligen kommer W att bli den fetaste settern i världen för godis framför nosen då är det fokus..jag inbillar mig också att med små träningsövningar så får han inte nåt anfall

Hemma hos Liam slocknade han totalt och vi kunde kört en cementblandare bredvid honom, han hade inte reagerat..

Det är fint att se Liam och Walter tillsammans han är så mjuk och försiktig mot Liam och det är sådana saker som ger mig hopp likaså när han sticker in nosen i min hand eller hoppar upp och ger mig dom där fina pussarna

Liam var på topp han också, mycket energi, dom spelar i samma liga Liam och Walter ;-)

En trevlig eftermiddag och kväll hos dom bästa

Vi slocknade alla klockan 22 vilket gjorde att jag vaknade 03..

I dag hade jag hoppats på fint väder och dimman i morse brukar ibland övergå till solig dag, så var icke fallet men som hundägare kan man ju skita i vilket för ut ska man ju ändå..

Tjingeling!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Året första inlägg 2018 Kan detta året månne bli bättre än förra tro??   Det började lite sisådär kan jag säga när min sons farmor blev akut dålig, livet är skört och det kan gå hiskeligt fort från lite krasslig till skarpt läge   Det ver...

Då var det klart då..Julen   Denna julen arbetade jag och förträngde ALLT om tomtegröt o sill och julklappar   Fast vi tjuvstartade julen på torsdagen så det blev allt det där ändå och min julklapp blev jag väldigt glad åt, älskar korgar med d...

Julstöks månaden har börjat och med det menas december,ingen snö i sikte och det lär väl bara komma regn här nere och det är jäkligt trist säger jag bara, ett år gnällde jag väldigt mycket över snöbristen och några veckor senare kom snö i överflöd..m...

Hoppsan! Det har minsann redan blivit november utan jag knappt fattat hur det gick till   Förstår precis vad min mormor menade när hon sa tiden gick fort,fort Hinner knappt med att tänka ;-)   Det är mycket man fattar när man blir äldre ...

Det är väl bara att gilla läget med regn,regn,regn..eller inte Min favorit månad har nog regnat bort för inte brukar väl oktober vara på detta viset??   Har saknat Vince extra mycket dessa veckor, hösten var vår tid, det är Walters tid också f...