Så har det plötsligt svept över till September..denna min  favoritmånad..  

Inte hinner jag mycket, det är så sant som det är sagt och det är minsann tur man bara jobbar 67 %.. egentligen hade jag velat arbeta ännu mindre, typ 25% ;-)) det gick såklart i stöpet när vi inte lyckades skrapa fram mer än 30 riksdaler, väninnan och jag..   men man ska vara försiktig med vad man önskar sig så jag skriver snabbt att jag är överlycklig över att jag har ett jobb, för det är jag såklart;-) men om man hade vunnit dom där miljonerna,de där MÅNGA miljonerna, då hade man ju kunnat..

Walter har nu varit med mig x antal nätter och det går bättre och bättre, de första nätterna tränger jag tillbaka längst bak i huvudet..(som så mycket annat som W är inblandad i;)

Han är en härlig kille Mr W   men så väldigt annorlunda Vince och det är på gott och ont..hade jag haft W före Vince hade jag inte tänkt ett dugg på det, men nu jämför jag en del, helt omedvetet..och det är orättvist jag vet..det är Vince som är "onormal" vilken hund som helst hade kommit i underläge om man jämfört..    

Egentligen är det bitandet som stör mig mest..på mig och på allt och allt som han samlar upp på marken och där har vi ju det här med VAD FINNS PÅ MARKEN?? Människor är ena riktiga svin, om så papperskorgen står 5 cm ifrån så kastas det bredvid..    

Det är ju det här med rädslan över knäppa människor som vill illa och DET har ökat med åren..både rädslan och idioterna;-)

Man vill tänka gott om andra människor men jag måste säga att den känslan försvinner mer och mer..

Igår på väg hem från jobb på bussen med en hel del invandrare en av dessa en pojke, lägger handen på Vince rygg och det var ok, jag blir glad över att han ville klappa, hans syster rycker undan handen på sin bror säger något och tittar med äcklad min på mina pälsklingar och där precis DÄR känner jag något jag inte känt förut..blir en person äcklad av mina djur så är det mig du blir äcklad av, så är det bara..         det satte sig i mage och hjärta, vill man inte klappa,gillar man inte hundar, är man rädd för hundar det är ok jag låter dom inte komma fram av respekt för denna person, men se inte äcklad ut över dessa fina djur långt mycket bättre än många människor!! Ni fattar att jag blev arg och jag ältar det fortfarande, hennes min sitter benhårt i sinne och minne..

Väninnan försökte få mig att tänka ett steg längre ,om jag varit i deras land och vissa saker hade fått mig att rynka på näsan och se äcklad ut, javisst så är det nog..men ändå alltså Vincent och Walter, finaste hundarna..

Det är så som med barn "mina barn andras ungar" och själv kan man ju få säga vad som helst..röv tex.. det är Walters mellannamn.. men gud nåde om nån ANNAN sa det samma..huvaligen! ;-)

Walter har många namn och det är ju så, kärt barn har många namn..;)

En annan sak att oroa sig över är identitets stöld..det hände min son och det är ju en jäkla tur att en kredit upplysning måste skickas ut om man tar ett abonnemang eller dylikt annars hade man ju inte haft en aning förrän ännu mer försent!..Om det sen hade varit ett köp på nätet kan man ju kanske fatta att man kan luras.. men i affären!?

Kollar man inte riktigt eller?!?!

Nä skit o mög säger jag bara..spöstraff på det!

Sen håller nog världen på att gå under, så mycket skit och elände.. medkänsla och respekt,två ord som helt försvunnit från ordlistan! Även från min!

Då kan man ju få glädja sig åt att Rolf hittade vägen till Käglinge igen..så roligt att få se honom och för all del hans människa;-) ;-)    

Ofta är det nåt man säger när man flyttar  "vi kommer o hälsar på" och så ser man inte röken av dom..

För övrigt håller kaninpesten på att ta alla kaniner och dom ligger överallt..och jag fasar över att V och W tar nån sjuk så jag måste göra det jag måste, men inte klarar av!

Tjingeling!