Vi gick o pratade om det först där i Arrie..om hundar som gått genom isen..och HUR skulle vi då gå till väga..

Vi beslöt att inte gå längs med sjön utan vi höll oss uppe vid backen längs stigen..  

Ett enda ögonblick, typ en sekund var Vince iväg efter rådjur..jag borde fattat, jag såg på honom att det var nåt..

Vi hörde honom långt borta..och jag visslar för kung och fosterland och det var nog därför jag tyckte att väninnan sa: HAN ÄR UTE PÅ ISEN..

Fasansfulla sekunder då vi yrade..SEN KOM HAN, tack gode gud för visselpipan!! För jag är fullständigt övertygad om att det var den som avbröt..

Det väninnan egentligen sa var: jag vet inte om han är ute på isen..och det vet vi fortfarande inte och kanske var isen så stark att den höll 36 kg hund..

Vince åkte i koppel och jag skäms över denna bristande kontroll..så hemskt allt hade kunnat bli!

För övrigt om man bortser från denna mardröms situation så hade vi en trevlig tur med kaffe och en påse blandad polly..;-)        

I går var det valp dregel igen..oj oj så söta dom är..;-)                

Ingen backe i kväll..inte hemma förrän 15:30 och kvoten för allt är fyllt..

Tjingeling!