Ja, då har man tagit dom första stegen in i arbetslivet igen, efter många, långa härliga veckors semester..

Total panik första dagen, väl där på plats la sig en dimma över mig och jag vet INGENTING..dimman har inte lättat ännu..

Fick träffat 11-gänget samma dag, så jag fick beklaga mig..;))      

Konstigt nog tyckte dom inte synd om mig "du får väl jobba nån gång"..jo, jo förvisso, men bara inte just nu        

Nån som det varit riktigt synd om..det är Vince,i morse var vi på djursjukhuset för att fixa till rumpan..

Analsäcksinflammation och det mina vänner är inget för veklingar..

Denna gång (för det är andra gången) tömde och spolades det och Vince fick sova..  

Sen skulle Vince vakna i lugn o ro, det var bara det att Vince inte ville vakna riktigt, och jag är ju av den försiktiga typen så inte ville jag rycka och peta på honom..det gjorde däremot veterinären som kom in efter ett tag..tjo, hopp, slit i koppel och upp med hunden..kan säga att jag tappa både haka och ordförråd

Sen stapplade vi iväg till bussen..

1900 riksdaler kostade detta kalaset och då är medicinen inte inräknad

Receptet glömde dom att ge mig, så jag fick ringa akut o fråga om det verkligen var så att han ingen smärtlindring skulle ha..

HÄRMED EFTERLYSER JAG VETERINÄR MED "VASST" HUVUD MEN MED ÄNNU STÖRRE HJÄRTA FÖR ATT TA HAND OM HYSTERISK HUNDÄGARE OCH KÄNSLIG HUND..

I morgon är jag ledig och då ÄNTLIGEN ska vaktmästaren komma och byta kranen på toa..det ska bli en fröjd att öppna kranen utan att riskera att bli ofrivilligt duschad..

Spårkursen på eftermiddagen, om nu Vince känner sig "pigg"..

Nu ska jag försöka fresta Vince att ta en liten munsbit av sin mat..

Tjingeling!