Helg passet med allt vad det innebar är gjord..   har funderat över uttrycket "stresstålig"..förr tror jag nog att jag klarade av stress..åtminstone utåt sett(den enda stressen då,var när någon kom in akut)..många patienter kunde säga: "du är så lugn" och jag blev alltid lika förvånad, för inom mig kände jag mig allt lite jagad..på den tiden, om man jämför med dagens arbete så hade vi det riktigt lugnt o skönt..man hade tid på ett helt annat sätt,vi hade våra rum och man gjorde allt där inne..hade man rum 8 hade man "sköljen" också..;)..vi hade en kvinna som skötte köket och beställningar runt omkring..kort sagt vi hade TID..och det var roligt..numera finns inte den tiden på samma sätt..man försöker, man prioriterar, man gör sitt bästa och ändå är det inte gott nock..åtminstone inte för en själv..och stresstålig..vilket kasst ord..det innebär för mig: så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt och DET är kasst sanna mina ord..    

Tyvärr står det så i varenda platsannons..och så är det ju i dagens läge..man kan inte gå tillbaka..på samma avdelning där jag en gång började, jobbar väninnan och det är INTE som på vår tid...

Tack o lov att man då jobbar natt för även om vi kan ha fullt upp..( ja faktiskt) så har vi fler timmar att slå ut allt på..;)

Det är också nåt jag funderat på..dag/natt..  

Innan jag började min natt karriär jobbade jag på ovan nämnda avdelning..11 år på dagen..varenda gång nattpersonalen kom hade de med sig ENORMA påsar med garn och stickor och varenda gång tänkte jag :har dom inget att göra, "DOM DÄR på natten"..tills jag efter min sons födelse beslöt mig för att jobba natt..för att få mer tid..och då jäklar fick jag uppleva hur det var att jobba natt..för förutom att det var utmattande i största allmänhet, så var det också mycket att göra..det värsta var nog vad nattarbetet gjorde med kropp o själ..    

Efter 12 år på natten gjorde jag ett försök på dagen..i 6 år kämpade jag mig genom sömnbrist o elände ( för inte kunde jag sova på natten) för att kapitulera och gå tillbaka till natten igen..så här är jag nu på natten och dagpersonal som undrar.."vad gör dom på natten tro"..  

Det tristaste är när man hör: det har natten sagt eller gjort eller INTE gjort och då tänker man, VEM är natten?.. för själv har man inte sagt ett dugg..vi slåss samman i en klump..hade varit fint att bli tilltalad vid namn..vi är ju trots allt 7 stycken..

Ett något negativt inlägg idag, denna måndag kväll..

Så därför måste jag avsluta med något positivt..med Vince som gör mig glad när inget annat kan..   och händer som är det vackraste jag vet..   och att jag har goa arbetskamrater varav en hade med sig nyfångad torsk och gjorde att jag åt den godaste lördags middagen ever..;))

Se där, det finns alltid guldkorn..:)  

Tjingeling!